Ovanligt tidigt tunnelbanebygge och bilstad
maj 27, 2013 – 15:42 | Kommentering avstängd

 
En av efterkrigstidens mest framsynta investeringar var Tunnelbanan. Redan 1941 beslöt Stockholm att bygga tunnelbana – långt tidigare än andra europeiska städer av motsvarande storlek. Vid krigsslutet 1945 sattes byggena igång. Det blev många år …

Read the full story »
Personligheter

Från monarker till de supande skalder, fabrikörer och redaktörer, militärer och civila, genier och dårar. De satte alla sin prägel på staden. Men också folket i kollektiv handling.

Bygga och bo

Från trähus till stenhus. Från den lilla Stadsholmen ut över Malmarna. Kojor och Palats. Från små verkstäder till stora fabriker. Till slut okontrollerad ”urban sprawl”.

Kultur och media

Först var det mest kommers. Med tiden kom musikanter och målare, skulptörer och arkitekter, författare och tidningsutgivare, skådespelare och sångare. Staden blev kreatörernas stad.

Arbete och pengar

Staden grundades för köpmännen och hantverkarna. Resten var deras tjänare. Med tiden kom penningmagnater och kreativa yrken. Så småningom fabrikörer och arbetare.

Nöjen och fritid

Visst roade man sig förr! Krogar i varje gränd, grönskande utflyktsparker, danssalonger och kalas, baler och soaréer. Stockholm var känt som en festande stad.

Home » Bygga och bo, Uncategorized

Riddarholmskyrkan äldsta byggnaden

Submitted by on december 11, 2012 – 13:40No Comment

Riddarholmskyrkan är Stockholms kanske äldsta byggnad. Den tillhörde ett Franciskanerkloster från 1260-talet. Från början blev den också kunglig gravkyrka där alla monarker utom Gustaf VI Adolf och drottning Kristina ligger begravda. 

Det vräkiga karolinska gravkoret ritat av Nikodemus Tessin d.ä. 1671 med sina tre Karlar minner om den korta stormaktstid då kungarna kunde kostas på slik prakt efter döden.

Det vräkiga karolinska gravkoret ritat av Nikodemus Tessin d.ä. 1671 med sina tre Karlar minner om den korta stormaktstid då kungarna kunde kostas på slik prakt efter döden.

På grund av färgen på sina kåpor kallades franciskanermunkarna i Sverige för gråbröderna. Den gotiska kyrkan började byggas på 1270-talet. Redan de tidiga kungliga beskyddarna av klostret ville begravas där. Magnus Ladulås låg under ett ståtligt monument där en bild som ska föreställa honom. Johan III satte upp monumentet tre sekel senare i efterhand. En sentida undersökning av vad man trodde vara Magnus skelett visade sig dessvärrre i skenet av moderna analysmetoder vara någon annan, osäker vem. I skrivande stund pågår sökandet under jorden efter de äkta resterna av kungen.

Franciskanerna fick inte bygga torn på sina kyrkor, men efter Gustav Vasas brutala reformation när klostret tvingades lägga ner och kyrkans och klostrens egendom lades under staten fick kyrkan ett torn. Det brann 1835 med kung Karl XIV  som ledare av släckningsarbetet. Det var tradition att kungen skulle ila till vid större bränder. Efter branden förseddes kyrkan med ett nygotiskt gjutjärnstorn, levererat från ett av kungens järnbruk. Kyrkan ansågs vara mycket ståtlig på medeltiden, när Storkyrkan ännu bara var delvis byggd. Erikskrönikan från 1300-talet som berättar om det tidiga Stockholm säger: Kyrkan är vän ok storok haver en faghran ljusan kor/Svibågarne är alle lagde med gull/ther er myckjit folk i tha hon är full.

När man ser kyrkan idag ska man komma ihåg att på medeltiden älskade man färger och såg inget romantiskt i det råa teglet och natursten. Väggarna var strukna med rödfärg. Inuti var valv och bågar målade glada färger eller förgyllda.

Idag är kyrkan inte längre en fungerande kyrka utan förvaltas av hovet enbart som kungligt mausoleum. Runt koret har under tidernas gång stora gravkor byggts. De pampigaste är de karolinska och de gustavianska gravkoren. Eftervärlden har några gånger öppnat kistorna och undersökt kvarlevorna av Karl XII och Gustav III.

Karl XII: huvud fotograferat vid gravöppningen 1917. Hålet efter dödskottet vid Haldens fästning 1718 syns i tinningen.

Karl XII: huvud fotograferat vid gravöppningen 1917. Hålet efter dödskottet vid Haldens fästning i Norge 1718 syns i tinningen.

De kungliga begravningarna var i gamla tider mycket papmpiga. T ex vid Gustaf III:s begraning 1792 byggdes hela interiören om med en slags teaterkulisser i nyklassisk stil och man hängde svarta dok lägs väggarna. Idag är kyrkan/mausoleet öppet under oregelbundna tider så kolla noga innan du besöker det.