Ovanligt tidigt tunnelbanebygge och bilstad
maj 27, 2013 – 15:42 | Kommentering avstängd

 
En av efterkrigstidens mest framsynta investeringar var Tunnelbanan. Redan 1941 beslöt Stockholm att bygga tunnelbana – långt tidigare än andra europeiska städer av motsvarande storlek. Vid krigsslutet 1945 sattes byggena igång. Det blev många år …

Read the full story »
Personligheter

Från monarker till de supande skalder, fabrikörer och redaktörer, militärer och civila, genier och dårar. De satte alla sin prägel på staden. Men också folket i kollektiv handling.

Bygga och bo

Från trähus till stenhus. Från den lilla Stadsholmen ut över Malmarna. Kojor och Palats. Från små verkstäder till stora fabriker. Till slut okontrollerad ”urban sprawl”.

Kultur och media

Först var det mest kommers. Med tiden kom musikanter och målare, skulptörer och arkitekter, författare och tidningsutgivare, skådespelare och sångare. Staden blev kreatörernas stad.

Arbete och pengar

Staden grundades för köpmännen och hantverkarna. Resten var deras tjänare. Med tiden kom penningmagnater och kreativa yrken. Så småningom fabrikörer och arbetare.

Nöjen och fritid

Visst roade man sig förr! Krogar i varje gränd, grönskande utflyktsparker, danssalonger och kalas, baler och soaréer. Stockholm var känt som en festande stad.

Home » Arbete och pengar

Gamla riksbankshuset äldsta centralbanken

Submitted by on december 13, 2012 – 18:36No Comment
Nikodemus Tessin ritade byggnaden i romersk barock. Den tunga fasaden skulle motsvara bankens motto: Hinc Robur et Securitas. Styrka och säkerhet.

Nikodemus Tessin ritade byggnaden i romersk barock. Den tunga fasaden skulle motsvara bankens motto: Hinc Robur et Securitas. Styrka och säkerhet.

Den gamla riksbanken vid Järtorget var världens äldsta centralbank. Byggnaden som ritades av Nicodemus Tessn d.ä. ser ännu likadan ut på utsidan.

Järntorget var strategiskt valt eftersom det var något av ett kommersiellt centrum. Framför allt låg järnvågen där, som vägde allt järn som utfördes ur riket, den viktigaste exportvaran. Sverige tillhandahöll en stor del av Europas järnmalm på 1600-talet. Kvartersnamnet Pluto är väl valt efter underjordens gud som också ofta förväxlades med Plutos, girighetens och guldets halvgud.

Banken var en efterföljare till den Palmstuchska banken, ett bank som fick monopol av rikets ständer redan på 1650-talet. Palmstruch var den första i västerlandet som gav ut sedlar, garanterade av banken, redan 1661. Tiden var dock inte mogen för denna nyhet, fler sedlar skrevs ut än vad banken hade teckning för i hårda penningar och banken gick bankrutt och fick inlösas av staten.

Redan 1745 var det dags för ett slags sedlar igen. Det var kvitton på en fordran man hade på banken och de kunde också överföras till tredje person.

Men först 1904 fick riksbanken monopol på sedelutgivningen.

Byggnaden övergavs när det nya riksbanken stod färdig bakom det nya riksdagshuset 1909.

Under det sena 1900-talet fick Medelhavsmuseet tillfälliga lokaler i huset och lockade många med sina egyptiska mumier. Efter en ombyggnad detta århundrade är huset säte för Statens fastighetsverk.

På baksidan mot Skeppsbron uppfördes en lika stor tillbyggnad (1734) ritad av Carl Hårleman, också han slottsarkitekt. Den följde utseendemässigt det tidigare bankpalatset.

Också fastigheten bredvid, det s.k. Norra bankohuset hörde till Riksbanken. Som man kan ana när man ser dess små gallerförsedda fönster var det här kassavalven fanns. Under en tid låg rikets myntillverkning också här bakom de tjocka murarna.