Ovanligt tidigt tunnelbanebygge och bilstad
maj 27, 2013 – 15:42 | Kommentering avstängd

 
En av efterkrigstidens mest framsynta investeringar var Tunnelbanan. Redan 1941 beslöt Stockholm att bygga tunnelbana – långt tidigare än andra europeiska städer av motsvarande storlek. Vid krigsslutet 1945 sattes byggena igång. Det blev många år …

Read the full story »
Personligheter

Från monarker till de supande skalder, fabrikörer och redaktörer, militärer och civila, genier och dårar. De satte alla sin prägel på staden. Men också folket i kollektiv handling.

Bygga och bo

Från trähus till stenhus. Från den lilla Stadsholmen ut över Malmarna. Kojor och Palats. Från små verkstäder till stora fabriker. Till slut okontrollerad ”urban sprawl”.

Kultur och media

Först var det mest kommers. Med tiden kom musikanter och målare, skulptörer och arkitekter, författare och tidningsutgivare, skådespelare och sångare. Staden blev kreatörernas stad.

Arbete och pengar

Staden grundades för köpmännen och hantverkarna. Resten var deras tjänare. Med tiden kom penningmagnater och kreativa yrken. Så småningom fabrikörer och arbetare.

Nöjen och fritid

Visst roade man sig förr! Krogar i varje gränd, grönskande utflyktsparker, danssalonger och kalas, baler och soaréer. Stockholm var känt som en festande stad.

Home » Bygga och bo, Politik och makt

Stormaktstidens huvudstad ( 1620 – 1718)

Submitted by on maj 23, 2013 – 16:13No Comment

Under stormaktstiden växer Stockholm slutligen till  70 000 invånare. Staden blir Östersjöns viktigaste maktcentrum. Genom att tillsätta Klas Fleming som ståthållare tar staten och kungen befälet över stadsplaneringen i stormaktstidens början . Ett rutnät av raka gator dras över malmarna utan hänsyn till naturen eller befintlig bebyggelse.

All makt i riket utgick från kungaborgen Tre Kronor. Här var hela riksstyrelsen samlad. I bakgrunden syns hur staden vuxit ut över Norrmalm. Nya stenhus har byggts vid Normmalms torg ( dagens Gustav Adolfs torg. Brukebergsåsen reser sig ännu hög med sitt vakttorn för brandvakten på toppen. Där ligger långt grundare dagens Brunkebergs torg.

All makt i riket utgick från kungaborgen Tre Kronor. Här var hela riksstyrelsen samlad. I bakgrunden syns hur staden vuxit ut över Norrmalm. Nya stenhus har byggts vid Normmalms torg ( dagens Gustav Adolfs torg. Brukebergsåsen reser sig ännu hög med sitt vakttorn för brandvakten på toppen. Där ligger långt grundare dagens Brunkebergs torg.

Klas Fleming ( 1592 – 1644) var en kraftfull ledarnatur. Han var storamiral över den nya stora flottan och riksråd ( minister i regeringen som då kallades riksrådet) Han blev Stockholms första ståthållare 1634.

Gustav II Adolf och hans rikskansler Axel Oxenstierna förvandlar Sverige till Europas mest effektiva och centralstyrda stat. I princip en kyrko- och militärdiktatur.

Gustav II Adolf ( 1594 – 1632) skapar det moderna centralstyrda Sverige. Han återuppväckte den högre utbildningen, och delade upp riket i län styrda av landshövdingar underställda kungen. Han förde ständiga krig och utvidgade landets gränser. Han förde in Sverige i 30-åriga kriget 1630 och hann till sin död i slaget vid Lützen 1632 bli en av Europas ledande furstar.

Alla beslut fattas i kungaborgen Tre Kronor. Landshövdingar i rikets län och prästerna i statskyrkans alla socknar blir kungens verktyg. Kungen blir också protestantismens försvarare i Europa.

Också Stockholms stad underordnas statsmakten. Den trånga medeltida staden på Stadsholmen med sina ringlande gränder blir omodern redan på Gustav II Adolfs tid. Den duger inte längre som huvudstad för den nya stormakten i Europa.

1600-talet vill ha en rationell stadsplanering. Ståthållaren Klas Fleming införlivar Norrmalm som då kallas den norra förstaden i Stockholms stad.

Nu behövs inte heller Gustav Vasas befästningsverk runt Stadsholmen. Stormakten kan försvara sin huvudstad lång från landets gränser. Stockholm blir en av de första huvudstäderna i Europa som inte ligger instängt bakom fästningsmurar.

Ståthållarens stadsplan med raka gator i fyrkantsmönster läggs ut över Malmarna. Berg och dalar tas ingen hänsyn till. Ståthållarens män sätter ut stakar för att markera de nya gathörnen. Hus som ligger i vägen för de nya raka gatorna rivs och de som inte har råd att bygga moderna hus körs bort till Ladugårdslandet, nuvarande Östermalm eller Kungsholmen.Flemings rutnät syns fortfarande i stadsbilden. Regeringsgatan uppkallades efter drottning Kristinas förmyndarregering, Drottninggatan efter drottningen, Fredsgatan efter Westfaliska freden år 1648.

Klas Fleming bygger en holländsk sluss vid nuvarande Slussen. Han uppför ett barnhus och bygger Jakobs kyrka.

Hans verk fortsätts under 1600-talet. När östra delen av Gamla Stan brinner ner dras också där raka gator fram – idag ser vi dem som Stora och Lilla Nygatan med sina vinkelräta tvärgator.

Barocken älskar matematik och rationell stadsplanering. Katarina kyrka, Kungsholmens kyrka och Hedvig Eleonora kyrka byggs i hörnen på en tänkt triangel på samma avstånd från slottet Tre Kronor.

Stockholm blev också sätet för världens äldsta centralbank, Rikets Ständers Bank ( nuvarande riksbanken)  vid på Järntorget. Huset som ursprungligen byggdes som börshus ritat av Nicodemus Tessind.ä. står ännu kvar.

Nicodemus Tessin (1615 – 81) och hans son med samma namn (1654 – 1728) blev tidens främsta arkitekter. De ritade otaliga slott och kyrkor. Båda införde en enkel rätlinjig stil som hämtade sin inspiration i renässansens Italien. Dagens kungaslott ritades av sonen som också byggde ett eget litet palats, idag landshövdingens residens tvärs över slottsbacken, där han kunde se sitt nya slott långsamt läggas grunden till.

Tessin den yngre ritar förslag till palats t om en ombyggnad av Louvren och ett danskt kungligt slott innan han tar itu med Stockholms slott. I de utländska förslagen ritar han rikt utsirade barockfasader. Han skriver dock själv att utsirade fasader inte klarar frostsprängningen under de svenska vintrarna. Därför är Tessins byggnader mycket kärva till utseendet.

Borgen Tre Kronor börjar framstå som besvärande omodern. Karl X Gustav leker med tanken att bygga ett nytt pampigt slott på Söders höjder.

Slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. ritar mot slutet av århundradet på ett nytt kungligt slott i form av en låda i romersk barockstil som ska ersätta den gamla borgen.

Lyckligtvis – för arkitekten – brinner borgen ner 1697. Då har redan den norra längan av den nya fyrkanten byggts färdig. Den står där än idag införlivad i det nya slottet.