Ovanligt tidigt tunnelbanebygge och bilstad
maj 27, 2013 – 15:42 | Kommentering avstängd

 
En av efterkrigstidens mest framsynta investeringar var Tunnelbanan. Redan 1941 beslöt Stockholm att bygga tunnelbana – långt tidigare än andra europeiska städer av motsvarande storlek. Vid krigsslutet 1945 sattes byggena igång. Det blev många år …

Read the full story »
Personligheter

Från monarker till de supande skalder, fabrikörer och redaktörer, militärer och civila, genier och dårar. De satte alla sin prägel på staden. Men också folket i kollektiv handling.

Bygga och bo

Från trähus till stenhus. Från den lilla Stadsholmen ut över Malmarna. Kojor och Palats. Från små verkstäder till stora fabriker. Till slut okontrollerad ”urban sprawl”.

Kultur och media

Först var det mest kommers. Med tiden kom musikanter och målare, skulptörer och arkitekter, författare och tidningsutgivare, skådespelare och sångare. Staden blev kreatörernas stad.

Arbete och pengar

Staden grundades för köpmännen och hantverkarna. Resten var deras tjänare. Med tiden kom penningmagnater och kreativa yrken. Så småningom fabrikörer och arbetare.

Nöjen och fritid

Visst roade man sig förr! Krogar i varje gränd, grönskande utflyktsparker, danssalonger och kalas, baler och soaréer. Stockholm var känt som en festande stad.

Home » Politik och makt

Gråkappan enväldig över stad och land

Submitted by on maj 27, 2013 – 13:12No Comment

Stockholm blev under Karl XI en huvudstad utan like i något samtida europeiskt land. När de fyra stånden samlades till riksdag 1680 i Stockholm fick Karl XI dem att ge honom envåldsmakt. Allt i hela Östersjöväldet styrdes nu från huvudstaden.

Västra porten var huvudinfarten till Tre Kronor och maktens absoluta centrum i Sverige. Här ligger idag Slottets yttre borggård vyn är tagen från dagens Storkyrkobrinken. En liten flisa av Storkyrkan kan ses längst till höger i bilden.

Västra porten var huvudinfarten till Tre Kronor och maktens absoluta centrum i det stora östersjöriket, Europas till ytan största. Här ligger idag Slottets yttre borggård vyn är tagen från dagens Storkyrkobrinken. En liten flisa av Storkyrkan kan ses längst till höger i bilden.

Under följande riksdagar godtog ständerna förbud mot att yttra sig mot kungens makt. De gav också kungen fria händer att ta upp skatter i krigstider. Aldrig tidigare hade kungen haft rätt att själv besluta om bekattningen.

Kungen var ”en envålds allom bjudande och rådande suverän konung, den ingen på jorden är för dess actioner responsabel utan har makt och våld efter sitt behag och som en kristelig konung att styra sitt rike”.

Inget rike hade en maktcentral liknande Tre Kronor i Stockholm där både världsliga och religiösa angelägenheter avgjordes av kungen och hans ämbetsmän.  Ämbetsverkan hade en särskild våning i slottet. Till den hade kungen en egen trappa. Han kunde när som helst komma upp och sätta sig ner och gå igenom räkenskapsböckerna och kunde sitta i timmar och arbeta. Fann han något fel drog han sig inte för att puckla på den försumlige ämbetsmannen med käppen.

Nattvandrare kunde konstatera att det lyste i den kunglige arbetsnarkomanens fönster från klockan 3 på morgonen till långt in på kvällen.

När Karl XI tillträdde tronen 1660 anordnades en stor fest för folket på dåvarande Norrmalmstorg, nu Gustav Adolfs torg. Husen i bakgrunden ligger på Operans nuvarande plats.

När Karl XI tillträdde tronen 1660 anordnades en stor fest för folket på dåvarande Norrmalmstorg, nu Gustav Adolfs torg. Husen i bakgrunden ligger på Operans nuvarande plats. Karl var bara fem år när han ärvde tronen så en förmyndarregering tillsattes.

 

Ludvig XIV samtida Versailles var visserligen ett större slott och fungerade också som statens styrcentral, men Frankrike var inte den likriktade och centralt styrda stat som Sverige hade blivit. En så effektiv statsapparat skulle inget land i Europa skåda före 1900-talets totalitära regimer.

Prästerna var kungligens verktyg för att hålla befolkningen ute i bygderna under andlig och världslig uppsikt. Husförhör med allmogen garanterade att dess tankar likriktades enligt den kristna renlärighetnes principer så som de definierades av Kungl. Maj:t.

Kungen själv fick öknamnet ”Gråkappan” efter den enkla kappa han bar under ideliga inspektionsritter över sitt ämbetsmannastyrda rike.

De ständiga krigen skapade sin egen marknad. Krigsmakten skapade arbete i Stockholm. Där  startades en s k manufaktur som specialiserade sig på att sy uniformer till arméerna.

Karl XI organiserade det s k indelningsverket som gick ut på att hela landet indelades i s k rotar. Varje rote bestod av ett antal bönder som ålades att utrusta en soldat och hålla honom med ett torp. Sverige lyckades hålla sitt stormaktsvälde runt Östersjön vid liv ytterligare ett par generationer med denna nya yrkesarmé, Europas första statliga.

Fattiga eller lösaktiga kvinnor och tiggande barn spärrades in i textilverkstäderna. Där kunde barn ner till fem år arbeta ansåg man. Försökte de rymma kedjades de vid arbetet med fotblack. Blev de däremot sjuka kastades de ut på gatan igen.

Det finns uniformer bevarade från den tiden på armémuseum i Stockholm: Tyget är grovt och illa vävt. Det var inte bara armén som kläddes i de svenska tygerna. Kungen  beslöt att endast adelsmän fick bära vackra utländska tyger Därför hörde också ofrälse till den nya manufakturens kunder.

Märkligt nog finns fabriksbyggnaden kvar i ombyggt skick vid Katarina Bangata, en av de äldsta bevarade industribyggnaderna i Sverige.