Ovanligt tidigt tunnelbanebygge och bilstad
maj 27, 2013 – 15:42 | Kommentering avstängd

 
En av efterkrigstidens mest framsynta investeringar var Tunnelbanan. Redan 1941 beslöt Stockholm att bygga tunnelbana – långt tidigare än andra europeiska städer av motsvarande storlek. Vid krigsslutet 1945 sattes byggena igång. Det blev många år …

Read the full story »
Personligheter

Från monarker till de supande skalder, fabrikörer och redaktörer, militärer och civila, genier och dårar. De satte alla sin prägel på staden. Men också folket i kollektiv handling.

Bygga och bo

Från trähus till stenhus. Från den lilla Stadsholmen ut över Malmarna. Kojor och Palats. Från små verkstäder till stora fabriker. Till slut okontrollerad ”urban sprawl”.

Kultur och media

Först var det mest kommers. Med tiden kom musikanter och målare, skulptörer och arkitekter, författare och tidningsutgivare, skådespelare och sångare. Staden blev kreatörernas stad.

Arbete och pengar

Staden grundades för köpmännen och hantverkarna. Resten var deras tjänare. Med tiden kom penningmagnater och kreativa yrken. Så småningom fabrikörer och arbetare.

Nöjen och fritid

Visst roade man sig förr! Krogar i varje gränd, grönskande utflyktsparker, danssalonger och kalas, baler och soaréer. Stockholm var känt som en festande stad.

Home » Politik och makt

Karl XII:s krig gör slut på stormaktstiden

Submitted by on april 19, 2010 – 21:14No Comment

Stockholm från Kungsholmen som det såg ut vid 1700-talets början. Klara sjö i förgrunden är idag bara en liten kanal. I strandkanten där vi ser magasin och sjöbodar ligger idag järnvägsspåren och Centralen.

Stockholm från Kungsholmen som det såg ut vid 1700-talets början. Klara sjö i förgrunden är idag bara en liten kanal. I strandkanten där vi ser magasin och sjöbodar ligger idag järnvägsspåren och Centralen.

Karl XII: s krig ”Det stora nordiska kriget” 1700 – 1721 var en tid av oavbrutna olyckor för Stockholm. Krigen då kungen var borta från sin huvudstad i 16 år slukade oerhörda resurser i skatter och utskrivningar av soldater. Stormaktstiden slutade i katastrof.

De rika borgarna tvingades punga ut med stora tvångskontributioner till kriget. Ryssland ockuperade de baltiska provinserna och Finland, vilket gjorde att handeln förtvinade. Baltikum hade varit en av rikets viktigaste kornbodar.

Till råga på olyckorna nåddes Sverige och Stockholm av pesten år 1710. Gatorna fylldes av liktransporter utförda av fattighusjon iklädda svarta heltäckande kappor i vaxat tyg. De gick från hus till hus och samlade ihop de döda. Pesten uppskattas ha skördat en tredjedel av stadens befolkning.

Kungafamiljen flydde till Falun eftersom man fått för sig att svavelångorna från koppargruvorna skyddade mot smitta.

Man visste inte då att pesten spreds genom råttor och loppor utan trodde att s k miasma, illaluktande luft förde sjukdomen med sig. Därför tände man också bål överallt i gatorna för att röken skulle oskadliggöra pestångorna.

När Karl XII blev skjuten i vid Fredrikshalds fästning 1718 andades man ut i Stockholm, där det kungliga rådet suttit under hela kriget och efter bästa förmåga pressat ur befolkningen pengar och soldater. Aldrig tillräckligt för krigarkungens behov. Man och man emellan viskade man att kungen var galen och tankarna grodde på att avsätta honom till förmån för hans syster Ulrika Eleonora.

Så fort det glädjande dödsbudet nått Stockholm började det kungliga rådet att verka för fredsförhandlingar med fienderna. Men eländet var inte slut för det. Ryssarna gjorde ständiga anfall på den svenska kusten och härjade i Sörmland, Uppland och Östergötland helt nära Stockholm. Ett anfall på Stockholm av en rysk galärflotta nådde ända fram till Baggenstäket men avvärjdes av 700 tappra soldater ur Sörmlands regemente.  Då hade redan stora delar av befolkningen i Stockholm börjat fly. Mälaren var full av skutor lastade med människor och husgeråd på flykt inåt landet. Kanonmullret från befästningarna vid Baggenstäket hördes ända in till staden.

När freden slutligen slöts i Nystad 1721 med Ryssland förlorade Sverige de baltiska provinserna. Med knapp nöd lämnade Ryssland tillbaka Finland, minus Karelen i öster med den viktiga staden Viborg som varit svensk sedan 1200-talet.

Nu var det slut med det svenska stormaktsväldet – och Stockholms roll som Östersjöns dominerande stad.

Genom pest och krig hade staden reducerats i folkmängd och inflytande. Den skulle inte öka nämnvärt i storlek under hela 1700-talet. Under Gustav III:s tid hade staden återhämtat sig till drygt 70 000 invånare, obetydligt fler än vid Karl XI:s död 1697.