Ovanligt tidigt tunnelbanebygge och bilstad
maj 27, 2013 – 15:42 | Kommentering avstängd

 
En av efterkrigstidens mest framsynta investeringar var Tunnelbanan. Redan 1941 beslöt Stockholm att bygga tunnelbana – långt tidigare än andra europeiska städer av motsvarande storlek. Vid krigsslutet 1945 sattes byggena igång. Det blev många år …

Read the full story »
Personligheter

Från monarker till de supande skalder, fabrikörer och redaktörer, militärer och civila, genier och dårar. De satte alla sin prägel på staden. Men också folket i kollektiv handling.

Bygga och bo

Från trähus till stenhus. Från den lilla Stadsholmen ut över Malmarna. Kojor och Palats. Från små verkstäder till stora fabriker. Till slut okontrollerad ”urban sprawl”.

Kultur och media

Först var det mest kommers. Med tiden kom musikanter och målare, skulptörer och arkitekter, författare och tidningsutgivare, skådespelare och sångare. Staden blev kreatörernas stad.

Arbete och pengar

Staden grundades för köpmännen och hantverkarna. Resten var deras tjänare. Med tiden kom penningmagnater och kreativa yrken. Så småningom fabrikörer och arbetare.

Nöjen och fritid

Visst roade man sig förr! Krogar i varje gränd, grönskande utflyktsparker, danssalonger och kalas, baler och soaréer. Stockholm var känt som en festande stad.

Home » Arbete och pengar

Stockholms ångare och skärgårdsbåtar

Submitted by on september 26, 2010 – 18:05No Comment

 

Ångbåtarna revolutionerade Stockholms kommunikationer. Från1820-talet sträckte sig fler och fler ångbåtslinjer i ett omfattande nätverk kring huvudstaden. Så snabbt och bekvämt hade man aldrig rest förut. De mest populära: skärgårdsbåtarna är fortfarande omistliga.

Munkbrokajen på 1920-talet. Ännu kunde ångbåterna konkurrera med tåg och lastbilar. De flesta städer kring Mälaren hade direktförbindelse med ångbåt till Stockholm.

 

Vikingatidens samhälle var uppbyggt kring fartygstransporter med Mälaren som den stora inhemska trafikleden. Stockholm var från början en båtarnas stad. Inte bara handel och transporter skedde huvudsakligen till sjöss, även de lokala kommunikationerna var till stor del vattenburna.

”Roddarmadamerna”, försupna men kraftfulla fruntimmer, rodde folk som en slags taxi mellan stadens öar och holmar långt in på 1800-talet. Ångfartygen innebar en revolution för stadens kommunikationer. Redan från 1820-talet och sedan framåt under hela århundradet växte nätverket av ångbåtslinjer.

Mälarens och Hjälmarens alla städer och samhällen nåddes med hjulångare. En sådan resa på hjulångaren Yngve Frey mellan Stockholm och Arboga beskrivs målande av Jonas Love Almqvist i romanen Det går an (1839).

Ångfartygen förband Stockholm med alla Mälarens och Hjälmarens städer, Vättern och Vänerns städer och Göteborg, via Göta Kanal, Norrlandskusten och Ostkusten, Gotland, Finland, Sankt Petersburg, Lübeck, för att nämna några av de viktigaste destinationerna.

Sveriges rikedom på vattendrag, långa fjärdar, vikar och sjöar, ibland förbundna med kanaler bidrog till att järnvägarna kom till Sverige  ett par decennier senare än andra länder. Fartygsförbindelserna var helt enkelt så snabba och effektiva att de länge räckte till för att förse, inte minst Stockholm med goda förbindelser.

Än idag är de omistliga skärgårdsbåtarna och de museala ångbåtarna oöverträffade som kommunikationsmedel i Stockholms 22 000 öar stora arkipelag. Man kan inte tänka sig Stockholm utan sin flotta av vita skärgårdsbåtar, som blivit ett emblem för staden.

Det ännu verksamma Waxholmsbolaget grundades 1865 för att sedan dess förbinda otaliga öar i skärgården med bekväma och snabba fartyg. De bidrog till den omfattande kolonisation genom fritidshus som spritt sig över skärgården. Från början var skärgårdsvillorna ett den välsituerade högborgerlighetens sommarnöje par préference. De icke fullt så välsituerade hyrde  in sig hos skärgårdsbefolkningen som nu började bli ett färgstarkt inslag i en omfattande litteratur. Er berättare säger bara Hemsöborna (1887), August Strindbergs populäraste verk.

Kring förra sekelskiftet sattes de eleganta och snabba passagerarångare in, som fortfarande används som utflyktsfartyg, till musikkryssningar, kulinariska turer och chartertrafik. Ett klassiskt livsmönster i borgerligheten blev under förra århundradet att fru, jungfrur (tjänarinnor) och barn tillbringade hela sommaren på lantstället vid fjärdarna och att husfadern pendlade mellan stad och sommarnöje med de nya ångbåtarna. Sådana turer med punschdrickande herrar i vita hattar i fartygens salonger på väg ut till grönskan och snickarglädjens villor skildras i många romaner och noveller.

 

Myllret kring ångbåtarnas tilläggsplatser i början på sommaren när denna exodus inleddes blev också en arketypisk Stockholmsscen. Likaså återkomsten till staden om förhösten. Ångfartygen var också viktiga för varutransporter och fördäcken var fullastade med varor till skärgården.

För de burgna familjernas skolbarn var sommarens exodus till skärgården efter skolslutet årets stora händelse.

För skolbarnen från de burgna familjerna var sommarens exodus till skärgården efter skolavslutningen årets stora händelse.

 

Efter  Andra världskriget blev skärgårdsbåtarna allt mer utilitaristiska och påminnande om kommunala bussar, men minskade ingalunda i betydelse. Kvar som monument finns en handfull av det förra sekelskiftets ångare, några få ännu med ångmaskiner, som S/S Storskär, Waxholmsbolagets juvel, som varje sommar gör Skärgårdsturer med sin eleganta restaurang där den klassiska ångbåtsbiffen med lök kan avnjutas för en väl tilltagen penning.

Strömma kanalbolaget, i vardagstal Strömmabolaget, startades ursprungligen av en handfull idealister som ville rädda de äldre passagerarångare, som ännu fanns kvar, men inte längre var i bruk och hotades av skrotning. Idén visade sig bli inte bara en kulturhistorisk utan också affärsmässig succé.

Strömmabolaget har nu en stor flotta av både gamla och nya passagerarfartyg. Bolaget har vuxit till en gigant inom turisttrafiken och äger också sightseeingbåtar, hotell och bussföretag över hela landet. Strömmabolaget kan berömma sig av att driva världens äldsta passagerarfartyg M/S Enköping byggt 1868. Strömma äger och driver sedan år 2001också de klassiska Göta kanalbåtarna Diana, Wilhelm Tham och Juno. Det senare ännu ett rekordfartyg: världens äldsta med övernattningsmöjlighet, byggt 1874.

Strömmabolagets veteranbåtar fyller nu upp Nybrovikens kajer. Bolaget tycks ha samlat ihop det flesta av de sekelgamla ångfartyg som inte redan överlevt i Waxholmsbolaget.gen

Strömmabolagets veteranbåtar fyller nu upp Nybrovikens kajer. Bolaget tycks ha samlat ihop det flesta av de sekelgamla ångfartyg som inte redan överlevt i Waxholmsbolaget.