Ovanligt tidigt tunnelbanebygge och bilstad
maj 27, 2013 – 15:42 | Kommentering avstängd

 
En av efterkrigstidens mest framsynta investeringar var Tunnelbanan. Redan 1941 beslöt Stockholm att bygga tunnelbana – långt tidigare än andra europeiska städer av motsvarande storlek. Vid krigsslutet 1945 sattes byggena igång. Det blev många år …

Read the full story »
Personligheter

Från monarker till de supande skalder, fabrikörer och redaktörer, militärer och civila, genier och dårar. De satte alla sin prägel på staden. Men också folket i kollektiv handling.

Bygga och bo

Från trähus till stenhus. Från den lilla Stadsholmen ut över Malmarna. Kojor och Palats. Från små verkstäder till stora fabriker. Till slut okontrollerad ”urban sprawl”.

Kultur och media

Först var det mest kommers. Med tiden kom musikanter och målare, skulptörer och arkitekter, författare och tidningsutgivare, skådespelare och sångare. Staden blev kreatörernas stad.

Arbete och pengar

Staden grundades för köpmännen och hantverkarna. Resten var deras tjänare. Med tiden kom penningmagnater och kreativa yrken. Så småningom fabrikörer och arbetare.

Nöjen och fritid

Visst roade man sig förr! Krogar i varje gränd, grönskande utflyktsparker, danssalonger och kalas, baler och soaréer. Stockholm var känt som en festande stad.

Home » Bygga och bo

Stockholm får gasljus och gator grävs upp

Submitted by on september 29, 2010 – 16:02No Comment

Det första gasverket byggdes av ett privat bolag och startade leveranserna av

Det första gasverket byggdes av ett privat bolag och startade leveranserna av gas 1853. Det låg vid Klara Sjö bakom nuvarande centalstationen.

År 1853 byggdes ett gasverk i Stockholm och gaslyktor sattes upp på några centrala gator och Norrbro. Den 19 november var det dags för premiären för lykttändarna att tända den nya belysningen följda av entusiastiska stockholmare.

Tidningen Friskytten skildrar gaspremiären:

På aftonen den 19 december hade man det nöjet att se det första större profvet på gatubelysningen här i hufvudstaden. Senare på aftonen tändes nämligen på försök samtliga gatlyktor vid Drottninggatan, Klara Bergsgränd, Fredsgatan, Gustav Adolfs torg och Norrbro i närvaro av en talrik samling åskådare, som hela vägen åtföljde lykttändarne; och bland vilka man hörde stor belåtenhet uttryckas.

Effekten var också synnerligen vacker, särskilt vid Fredsgatan och på bron, der lyktorna äro något tätare placerade, och der man öfverallt skulle kunna läsa ett bref eller fint tryck. Bredvid den hvita gaslågan syntes också de gamla oljelyktorna sken helt dunkelt.

Nästa år infördes gasljuset i Gamla Stan och Klara och Jacobs församlingar och 1859 anslöts också Södermalm genom en undervattensledning. Stockholmarna fick under de här åren uppleva en för oss idag så välbekant syn: uppgrävda gator där man drar ledningar.

Det första gasverket låg vid Klara Sjö bakom nuvarande Centralstationen och ledningarna drogs till en början av engelska fackarbetare. London hade infört gasbelysningen redan 1810.Bolaget var ett privat aktiebolag.

Också inomhus började gasljuset införas. Operan blev gasbelyst 1854, liksom riksdagshuset på Riddarholmen och Börshuset. Under det följande decenniet infördes gasljuset i allt fler restauranger, teatrar och även välbärgade privathem.

Blanchs Café i Kungsträdgården 1874 med alla sina gaslyktor måste ha varit underbart på sommarkvällarna. Fasaden på caféets byggnad syns i bakgrunden. Den revs för att ge plats åt det nuvarande Sverigehuset på 1960-talet.

Blanchs Café i Kungsträdgården 1874 med alla sina gaslyktor måste ha varit underbart på sommarkvällarna. Fasaden på caféets byggnad syns i bakgrunden. Den revs för att ge plats åt det nuvarande Sverigehuset på 1960-talet.