Ovanligt tidigt tunnelbanebygge och bilstad
maj 27, 2013 – 15:42 | Kommentering avstängd

 
En av efterkrigstidens mest framsynta investeringar var Tunnelbanan. Redan 1941 beslöt Stockholm att bygga tunnelbana – långt tidigare än andra europeiska städer av motsvarande storlek. Vid krigsslutet 1945 sattes byggena igång. Det blev många år …

Read the full story »
Personligheter

Från monarker till de supande skalder, fabrikörer och redaktörer, militärer och civila, genier och dårar. De satte alla sin prägel på staden. Men också folket i kollektiv handling.

Bygga och bo

Från trähus till stenhus. Från den lilla Stadsholmen ut över Malmarna. Kojor och Palats. Från små verkstäder till stora fabriker. Till slut okontrollerad ”urban sprawl”.

Kultur och media

Först var det mest kommers. Med tiden kom musikanter och målare, skulptörer och arkitekter, författare och tidningsutgivare, skådespelare och sångare. Staden blev kreatörernas stad.

Arbete och pengar

Staden grundades för köpmännen och hantverkarna. Resten var deras tjänare. Med tiden kom penningmagnater och kreativa yrken. Så småningom fabrikörer och arbetare.

Nöjen och fritid

Visst roade man sig förr! Krogar i varje gränd, grönskande utflyktsparker, danssalonger och kalas, baler och soaréer. Stockholm var känt som en festande stad.

Home » Bygga och bo

Elljuset tränger undan gaslyktorna i Stockholm

Submitted by on oktober 1, 2010 – 18:06No Comment

Panikslagna aktieägare i gasbolaget hukar i det skarpa skenet från en elektrisk gatlykta.

Panikslagna aktieägare i gasbolaget hukar i det skarpa skenet från en elektrisk gatlykta.

Den först elektriska belysningen i Stockholm sattes upp 1878 i Blanchs Café vid Kungsträdgården. Efter hand inrättades sedan små privata elverk tills Stockholms stads första elverk inrättades 1898 på Regeringsgatan.

Till en början var den elektriska belysningen mest en kuriositet, men av stort kommersiellt värde för t ex Blanchs Café. Publiken strömmade till för att njuta av det starka ljuset.

Blanchs lockade i annonser med elektrisk belysning.

Blanchs lockade i annonser med elektrisk belysning.

Stadens första elverk, Brunkebergsverket blev snart otillräckligt när också spårvagnarna elektrifierades och en nytt större elverk drivet av ångmaskiner byggdes i Värtan. I början på det nya seklet började Stockholm dock gå över till vattenkraft och köpte ett vattenfall i Dalälven.

Den första elektriska gatubelysningen tändes hösten 1881 lagom till höstrusket. Dagens Nyheter rapporterade:

Det elektriska ljuset kastade den 16 september för första gången sina bländande strålar öfver Gustav Adolfs torg, Norrbro och Mynttorget. Den nya belysningen som varade från klockan 6 till 11, hade lockat en mängd åskådare till de upplysta platserna. Ehuru det torde vara svårt att avgöra huruvida det här använda Bruska systemet eller det vid Blanchs Café redan år 1878 tillämpade Jablochkoffska äger företrädet måste man i alla händer vitsorda de försökta lampornas höga ljusstyrka och i allmänhet jämna sken. På åskådarna gjorde det elektriska ljuset en sådan effekt att, ifall de efteråt kastade blicken på de mångarmade gaskandelabrarna kring Gustav Adolfs staty, måste de ovillkorligen utropa: ”Hvad i all verlden har tagit åt gasen att den brinner så dåligt!”

Den elektriska gatubelysningen var billigare än gasljuset. Det behövdes inte heller några lykttändare. Det privata gasverkets aktier störtade därför och bolaget råkade i  ekonomiska svårigheter. Men gasen blev dock kvar och driver de ännu idag populära gasspisarna.

Så såg ångturbinhallen ut i Stockholms första elverk, Brunkebergsverket, som låg mitt i staden på Regeringsgatan.

Så såg ångturbinhallen ut i Stockholms första elverk, Brunkebergsverket, som låg mitt i staden på Regeringsgatan.