Ovanligt tidigt tunnelbanebygge och bilstad
maj 27, 2013 – 15:42 | Kommentering avstängd

 
En av efterkrigstidens mest framsynta investeringar var Tunnelbanan. Redan 1941 beslöt Stockholm att bygga tunnelbana – långt tidigare än andra europeiska städer av motsvarande storlek. Vid krigsslutet 1945 sattes byggena igång. Det blev många år …

Read the full story »
Personligheter

Från monarker till de supande skalder, fabrikörer och redaktörer, militärer och civila, genier och dårar. De satte alla sin prägel på staden. Men också folket i kollektiv handling.

Bygga och bo

Från trähus till stenhus. Från den lilla Stadsholmen ut över Malmarna. Kojor och Palats. Från små verkstäder till stora fabriker. Till slut okontrollerad ”urban sprawl”.

Kultur och media

Först var det mest kommers. Med tiden kom musikanter och målare, skulptörer och arkitekter, författare och tidningsutgivare, skådespelare och sångare. Staden blev kreatörernas stad.

Arbete och pengar

Staden grundades för köpmännen och hantverkarna. Resten var deras tjänare. Med tiden kom penningmagnater och kreativa yrken. Så småningom fabrikörer och arbetare.

Nöjen och fritid

Visst roade man sig förr! Krogar i varje gränd, grönskande utflyktsparker, danssalonger och kalas, baler och soaréer. Stockholm var känt som en festande stad.

Home » Bygga och bo, Personligheter

Rika Wilhelmina köpte sig greve och palats

Submitted by on oktober 10, 2010 – 13:17No Comment

Genom Wilhelmina von Hallwyl skulle Norrlands gröna skogar förvandlas till ett av Stockholms sista palatsbyggen. Fyllt av konstskatter är Hallwylska palatset  idag ett uppskattat museum.

Halawylska palatset museet Stockholm Wilhelmina von Hallwyl

Gallren för nedervåningens fönster på Isak Gustaf Clasons ventianska fasad fick en samtida skämtare att undra om överklassen bodde så trångt att sängavlarna stack ut.

Wilhelmina von Hallwyl föddes in i bruksfamiljen Kempe som under det sena 1800-talets svenska boom inom träexporten skulle bli en av Sveriges rikaste. Järvägarna byggdes, de behövde syllar, de växande storstäderna behövde virke, virke. Sveriges skogar höggs ner och exporterades.

Den unga Wilhelmina Kempe var enda arvtagare till en jätteförmögenhet. Hon var alltså rik, nu ville hon också bli fin. Först fann hon en man, riksgreven Walter von Hallwyl som hon träffade på en kurort i Tyskland. Walter importerades till Sverige och deltog aktivt i driften av de kempeska bruken. Nu var Wilhelmina grevinna.

Nästa steg mot stjärnorna var att bygga ett palats. En av de arkitekter som i slutet på 1800-talet var slottsarkitekten framför andra var Isak Gustaf Clason. Nordiska museets arkitekt hade gjort sig ett namn genom att fara runt i landet till slott och herresäten och återställa eller ge dem en renässans- eller barockprägel de en gång haft eller aldrig haft. I förekommande fall skapade han helt nya gambla slott. Mer anspråkslösa klienter kunde nöja sig med att åtminstone låta Clason inreda ett pampigt ålderdomligt bibliotek eller en matsal värdig riddare.

Denne expert på eklektisk arkitektur med tonvikt på slott var det självklara valet för paret von Hallwyls bygge av vad som skulle bli Sveriges kanske mest påkostade privatbostad.

Vid den nyanlagda Berzelii Park växte nu upp ett venetianskt, eller kanske är det moriskt, palats i röd sandsten under de sista åren av 1800-talet. Clason fick fria händer att rita skulpterade paradtrappor, praktfulla salonger i nybarock och nyrokoko. Innertaken försågs med plafondmålningar av Julius Kronberg, konstprofessorn som var expert på just nybarocka tak, som det i den nya operans salong och andra praktbyggen.

Grevinnan Wilhelmina von Hallwyl ( 1844-1930)

Grevinnan Wilhelmina von Hallwyl ( 1844-1930)

Hur överdådig än den fasta inredningen i palatset blev, mest bekant och beundrat skulle det bli för Wilhelmina von Hallwyls omfattande samling konsthantverk och antikviteter. Även ett konstgalleri inreddes så småningom på vinden i kägelbanan, men när det gällde tavlor blev sorgligt nog grevinnan litet förd bakom ljuset, många påstådda mästare i samlingarna är av tvivelaktigt ursprung.

Wilhelmina anlitade konsthandlare och experter, skummade Bukowskis och andra auktionshus och fyllde sitt hem från golv till tak. Med tiden fick betjäntrum och förråd, källare och vindar tas i anspråk och byggas om till nya utställningsrum. Silver, det yppersta porslin praktfulla möbler och lampkronor, allt gjorde hemmet till ett  féeri.

Efter grevinnans död 1930 – symboliskt nog under den stora funkisutställningen i Stockholm som medförde genombrottet för den moderna arkitekturen i Sverige – upptäcktes till och med en hoprullad antik målning i salig grevens badrum.  Man hade inte funnit plats för den. Badrummen  var i sin tur en märkvärdighet för sin tid, fullt modernt med water closet, badkar, kallt och varmt vatten. Givetvis hade palatset också elektriskt ljus och centralvärme genom varmluft som cirkulerade genom diskreta gallerförsedda öppningar.

Redan under sin livstid hade Wilhelmina von Hallwyl donerat palatset till staten för att det skulle bli ett museum tillgängligt för alla. Hon bodde dock kvar i tio år till sin död, sysselsatt med att katalogisera de väldiga samlingarna. Inte bara de värdefulla konstföremålen bokfördes utan varje sopborste och dammtrasa.

Hennes ambition var att huset skulle visa varje aspekt av tillvaron i en förmögen familjs liv på denna tid. Kläderna hänger därför kvar i garderoberna, sängarna är bäddade, i vinkällaren ligger buteljerna kvar och köket finns alla utensilier klara att använda, i garaget står den stora vitlackerade mercedesen från tidigt 1900-tal färdig att starta på den yttersta dagen. I kontoret som också tjänstgjorde som koncernhögkvarter står paret Hallwyls gemensamma skrivbord där de satt på var sin sida och skötte sina omfattande affärer.

Varje kvadratcentimeter av palatsets  väggar är bearbetad av stenhuggare och träsnidare, förgyllare och plafondmålare. Stora salongen är möblerad med svenska 1700-talsmöbler i rokoko och har en specialtillverkad Steinwayflygel..

Varje kvadratcentimeter av palatsets väggar är bearbetad av stenhuggare och träsnidare, förgyllare och plafondmålare. Stora salongen är möblerad med svenska 1700-talsmöbler i rokoko och har en rikt förgylld specialtillverkad Steinwayflygel..

Palatset är idag ett av Stockholms mest uppskattade museum, en förverkligad dröm om ett idealiskt boende från en svunnen tid. På sommaren äger också små konserter eller operaföreställningar rum i palatsets stora paradsalong en trappa upp respektive på dess gård.