Category

Personligheter

Category
Lars Johan Hierta blev med tiden en av Stockholms rikaste män. Liljeholmens stearinfabrik var en av hans pengamaskiner.
Lars Johan Hierta blev med tiden en av Stockholms rikaste män. Liljeholmens stearinfabrik var en av hans pengamaskiner.

Än står det ”Grundad av Lars Johan Hierta 1830” på en stolt devis på Aftonbladets första sida varje dag. Tidningen är inte bara en av Sveiges äldsta utan var också den första folkliga tidningen som avsågs att läsas av alla läskunniga. ”Göra lättlästhet i pig- och barnkammaren till högsta regel för stil”, sade en belackare.

Lars Johan Hierta (1801 – 73) blev sin tids mest inflytelserika publicist, bokföläggare och samhällsdebattör. Trots sitt adliga ursprung och plats i riddarhuset förde han oförtrutet kampen mot överhetens maktmissbruk.

Han verkade oförtrutet för representationsreformen. Den diskuterades och drogs i långbänk i decennier innan den slutligen genomfördes 1866. Då avskaffades ståndsriksdagen med sina fyra stånd, adel, präster, borgare och bönder.

Som ledande liberal verkade Hierta också för frihandel, sänkta spannmålstullar och utökade rättigheter för kvinnan. Han dock var en medelvägens man och förespråkade inte allmän rösträtt, den obildade massan borde inte få rösta.

Genom Aftonbladet kritiserade Hierta kung Karl XIV Johans allt mer självsvåldiga styre, ”Sängkammarregementet” eller ”Braheväldet” som han kallade det. Kungen som med åren blev allt mer reaktionär ansågs strunta i att rådfråga konseljen av ministrar som grundlagen ålade honom. I stället låg han under kalla vintrar kvar i sin säng och fattade regeringsbesluten under inflytande av sin favorit greve Magnus Brahe.Den ettriga kritiken från Aftonbladet besvarades med att tidningen drogs in, den s k indragningsmakten, så fort de styrande ogillade vad som stod i den. Hierta åtalades åtta gånger men frikändes för det mesta. Tidningen belades också med utgivningsförbud. Hierta kringgick förbudet med knepet att döpa om tidningen till ”Det nya Aftonbladet”, ”Det nyaste Aftonbladet”, eller det ”Fjärde Aftonbladet”.

När Karl XIV Johan dog 1844 lättade trycket. Den nye kungen Oscar I var  liberal och reformvänlig.

Med tiden och segern i representationsfrågan tröttande Hierta på sin ständiga polemik och strid genom Aftonbladet och sålde tidningen. Han hade då vunnit ställningen som en maktfaktor i huvudstaden. Han satt dock kvar som en av Stockholms representanter i andra kammaren till sin död.

I stället ägnade han sig åt industri och förlagsverksamhet. Hans bokförlag gav ut över 1000 titlar och gjorde mycket för att sätta böcker i en bred allmänhets hand.

Han grundade också Liljeholmens Stearinfabrik. De klart skinande stearinljusen var en nyhet och Hierta blev med tiden en av Stockholms rikaste män. Varumärket lever ännu även om inga stearinljus tillverkas mer på Liljeholmen. I fabriken arbetade huvudsakligen kvinnor och barn.

Riksamiralen Claes Fleming (1584 – 1644) blev av Gustav II Adolf utnämnd till Stockholms förste överståthållare år 1634. Huvudstaden ansågs så viktig för landets ekonomi och…