Jaa. efter flera försök lyfte flygmaskinen hela 15 m och flög sex mil i timmen.
En fransman kom till Stockholm och visade upp sin flygmaskin 1909. Entusiastiaka åskådare jublade på Gärdet.
På måndagsaftonen den 4 augusti 1909 såg man de fyra vimplarna. fladdra från telefon-tornet, förkunnande det första offentliga uppstigandet av en flygmaskin i Stockholm. Och vid halv 8-tiden var det stora skaror som färdades ut till Gärdet och Valhallavägen för att bevittna det väntade märkvärdiga skådespelet. På Valhallavägen hade många tusen människor samlats och sträckte hals mot aeroplanet, som stod där stort, gult och stilla och väntade på att kungen skulle komma. Han korn också i sin automobil.Civilministern, greve Hamilton, var med för att se om flygmaskinen var värd att införlivas med våra kommunikationsmedel
Polis och militär röjde flygmaskinens bana ren från folk; den lilla blåklädda mr Legagneux steg upp i sin plats vid motorn, som började att hosta, först helt sakta, men sedan alltmera kiknande, luftpropellern rörde sig, och på sina tre hjul rusade aeroplanet framåt ungefär en 50 meter. Först höjde sig det lilla bakhjulet från marken, så såg man plötsligt de två framhjulen lämna jorden, och med utbredda vingar svävade den gula jättefågeln över marken. Inte högt – en fyra, fem meter bara, ty dess förare är tydligen en försiktig general — men det var obestridligt: maskinen flög verkligen. Ett hurrarop steg upp från åskådarskarorna, maskinen ökade farten och flög följande markens buktningar, fram emot kungliga borgen med en fart som lämnade ryttare och automobiler långt efter sig. Legagneux vågade inte ta ut svängen så som den skulle göras och tog därför land med aeroplanet längst där borta på Gärdet. Han hade då flugit tre kilometer på, tre minuter, vilket motsvarar en fart av sex mil i timmen. Men nu inträffade en malör. Luftskepparen hade vänt aeroplanet mot utgångspunkten, och satt motorn i gång, men välvilliga människor sköto på, och så var olyckan framme. Maskinens höjdroder pressades mot marken och gick i stycken. Hr Folmer-Hansen, som stod bland åskådarna vid artillerikasern, skyndade i väg till dragonlägret så fort en automobil kunde föra honom, och efter några minuter kom han tillbaka för att hämta nya reservdelar. En lång och sorglig väntan uppstod nu, varunder publikens tålamod sattes på. ett hårt prov. Vid aeroplanet arbetade mr Legagneux och en mekaniker i sitt anletes svett för att reparera skadan, men det tog ändå en full timme innan allt blev i ordning.
Under tiden sänkte sig skymningen allt djupare över Gärdet och över åskådarnas sinnen. Man sade en mängd elakheter om flygmaskinen, och överhuvudtaget var man enig om att England ännu inte behövde blekna för kontinentens luftarmador. Greve Hamilton såg satirisk ut och kommer inte att äska anslag till lufttrafikleder på någon tid ännu. Kungen ville gärna fara hem och skickade en ordonnans för att höra efter om det skulle dröja mycket länge till .. . Nej då, bara några minuter! Och verkligen. Klockan 9 såg man åter maskinen närma sig. Den gick lågt, så lågt att man på avstånd icke kunde avgöra om den rullade eller seglade fram. Den flög verkligen, närmade sig med susande fart, men så såg man den plötsligen ta mark igen. Ett sorl av missräkning hördes. Det dröjde en stund innan man fick förklaringen: mr Legagneux hade tagit fel på banan, narrad av anblicken av folkhopen, som han trodde stå vid målet, och när han fick misstaget klart för sig ville han inte söka ändra kurs, utan gick ned. Man kunde inte undgå intrycket av att han litade mycket litet på sin maskin, fast vädret var fullkomligt stilla. Nu sade kungen adjö och körde bort, folkmassan skyndade fram mot den strandade maskinen, och under hurrarop, som kanske hade en liten bismak av ironi, rullades aeroplanet tillbaka till sin station, följt av tusentals människor. Ett triumftåg kunde man svårligen kalla denna reträtt. . Intrycket av uppvisningen var blandat. Aeroplanet hade flugit; det var obestridligt. Men lika obestridligt var det att dess flykt mest påminde om en skrämd hönas blyga försök. Farmans aktier stodo för aftonen betydligt under pari. Den välvillige gick hem, erinrande sig Franklins ord om den första ballongen: — Det är ett nyfött barn.
Vid förnyad flygning den 3 augusti. Strax efter kl. halv 8 klättrade den lille, vige fransmannen Legagneux upp till sin plats vid motorn, som snart började surra. Propellern kom så i gång och i ett nu satte maskinen i väg i susande fart. Efter en liten stund höjde den sig från marken, dock ej mer än omkring fem, sex meter, och flög på, 3 minuter fram över kullarna ända till Borgen, ett av-stånd på 3 kilometer, där den försvann för åskådarens blickar. Efter en kvart upptäcktes det emellertid åter, eller rättare sagt hördes, på långt avstånd, där det kom surrande. Denna gång höll Maskinen sig ännu närmare, marken, men flög gjorde den, och efter ungefär 2 min. 20 sekunders lyckad färd landade den precis vid utgångpunkten. Mr Legagneux hade emellertid nu fått blodad tand och ville företa ännu en liten tur. Snart surrade också propellern runt och i en oerhörd fart rusade det gula aeroplanet fram över gärdet. Mr. Legagneux lät — i ett ögonblicks djärvhet — maskinen höja sig ända till15 meter och nu kunde man verkligen se att den flög. Åskådarna belönade även fransmannens mod med bravorop ’och applådåskor. Rätt som det är börjar den svänga i en kurva och manövreras ypperligt. Den sänker sig visserligen något och man står där och är rädd för att ett haveri skall inträffa. Men allt går lyckligt och snart kommer den åter svävande tillbaka. Nu brister jublet lös och efter 3 1/2 minuter stiger så aeroplanet ner vid sitt tält, efter att hela tiden ha hållit sig över marken. Det är första gången man här offentligen skådat en sådan färd. Alla skynda nu fram och komplimentera nu Legangeux över den underbara flykten.
Comments are closed.