När Karl XIV Johan låg lik på Kungliga Slotet 1844 blev trängseln så stor att en kvinna trampades ihjäl. Då infördes en nyhet, stå i kö.

Efter begravningen kastade myndigheterna ut så kallade begravningspenningar till massorna. Också då blev det tumult. I förgrunden på Slottbacken ses busarna slåss.om mynten.

När Karl Johan den förste Bernadottekungen dog hörde det till tidens sed att kungen skulle stå lik på slottet. Människomassorna strömmade till och trängseln blev så stor att soldaterna i slottsvakten tappade kontrollen. En kvinna som efterlämnade make och barn blev trampad till döds av en grupp sjömän av vilka flera anhölls. Flera personer blev också skadade och fick sönderrivna kläder och blev offer för ficktjuvar.

Till slut lyckades man ställa upp barriärer och folkmassan fick inordna sig i vad tidninarna imponerat kallade faire la queu, stå i kö. Aftonbladet berättade att i Paris stod man i kö vid nästan vartenda tillfälle då någon större trängsel kunde komma ifråga. Nu prövades åtgärden och de köande släpptes fram flockvis till likbåren och förbjöds att stanna upp. Åtgärden blev så lyckad att Aftonbladet hoppades ”att samma mojäng kunde en gång för alla vinna burskap även härstädes”.

Någon kö gick inte att anordna när en ridande officer skulle kasta ut de sedvanliga begravningspengarna sedan kungen väl begravts. Också då uppstod våldsamma slagsmål på Slottbacken om de utkastade pengarna.

Comments are closed.