Där Stockholm nu ligger fanns före stadens tillkomst ”Stockholmen” en spärr för sundet mellan Mälaren och Saltsjön. Där fann riksföreståndaren Birger Jarl den strategiska punkten att anlägga en stad i mitten på 1200-talet.

Mitt på nedersta raden syns namnet Stockholm i detta dokument från 1252. Det bär Birger Jarls sigill och är det äldsta bevarade skriftliga belägget för stadens namn. Därför valde man 1952 att fira stadens 700 årsjubileum fast man inte visste vilkry åt jarlen beslöt ”grunda” Stockholm

Birger Jarl började med att bygga ett försvarstorn med gråsten och murbruk, vad man senare brukade kalla kastal där det Kungliga Slottet nu ligger. Vad som senare blev till borgen tre kronor överblickade Stockholmen en nära nog mytisk holme där man byggt en spärr av pålar, stockar för att kontrollera sjöfarten inåt Mälaren. Och, voilà, när Helgeandsholmen framför Riksdagshuset grävdes ut, den s k riksgropen 1978 -80 – där hittade man stockholmen begravd under århundradens avfall och utfyllnad med grus från Brunkebergsåsen. Det var en märklig känsla att stå där då på resterna av den lilla holmen, här var det alltså namnet kom ifrån! Gropen var tänkt att bli ett garage för riksdagen, men sedan holmen hittats blev det med tiden i stället det underjordiska medeltidsmuseet.

Vid den här tiden härjade ofta vikingar, från andra sidan Östersjön mälarlandskapen. De rodde in genom sunden, en gång brände de ner Sigtuna. Historikern Johannes Messenius (1579 – 1636) skriver också att förr plägade ester, moskoviter, ryssar och tavaster alltid infalla genom strömmarna. Men sedan Birger Jarl byggt en oövervinnlig befästning vände de tillbaka för att aldrig komma igen.

Birger Jarl den vise man, han låt Stockhoms stad att bygga, ett fagert hus och en godan stad. Alla led så gjort som han bad. Det är lås för den sjö, så att kareler göra dem ingen oro.

Också Olaus Petri beskriver Stockholms grundande.https://www.stockholmshistoria.com/uncategorized/olaus-petri-om-birger-jarls-grundande-av-stockholm/?preview=true

Så skriver Erikskrönikan från 1300-talet. Huus, som det stavades då betydde mera borg än vad vi idag menar med ett hus. Tänk: Glimmngehus t ex.

Det är möjligt att hans far Birger Brosa tidigare mätt upp det nuvarande Stortorget för att där göra plats för en stad, men säkra är vi bara på Birger Jarl.

Tre sekler senare skriver Laurentius Petri d.ä:

[staden som] inom murarna kallat varder. Och endera av dessa murar var byggd öster till ut med salta vattnet, som också sträckte sig till ett torn emot Järntorget hos Söderström, där som sedan Svartmunka Kloster byggt blev. Och den andra sträcker sig ut med friska vattnet västan till och så ifrå slottet till förbenämda torn, och inom dessa tvenne murar bodde då inbyggarena.

Messenius kallar resultatet Sveriges rikes stad och konungs slott. Han menar huvudstad, men det var ett senare påfund. Endast med tiden blev Stockholm kungens mer permanenta säte. Men man antar att jarlen dock hade tänkt sig att ha den nya staden som sitt huvudsäte och residera där med sin från början minderårige son Valdemar som han var förmyndare för. Tidigare hade kungarna ständigt dragit runt riket och kasserat in sina skatter och hållt allmogen nere. Riksdagarna hölls ända in i 1700-talet i alla möjliga städer i Mälarlandskapen, där kungen hade en borg ( huus) och en fogde.

Comments are closed.