Haga slott och Hagaparken

När kronprinsessan Victoria och prins Daniel flyttade in på Haga slott var det med susande historiens vingar kring öronen.

(Men Haga ligger ju inte i Stockholm utan i Solna, säger kanske vän av ordning. Nej, mentalt ligger det i Stockholm om än inte legalt, säger din Berättare ).

Det började med Gustav III (1746 – 1792, kung 1771), som så mycket annat. Han köpte egendomen Haga vid Brunnsviken 1771 när han var nybliven kung. Där fanns en enkelt trähus som han hyrt redan som kronprins. Att hyra eller bygga sommarställen i stadens utkant var på 1700-talet ett allt mer utbrett mode.

Trots sitt rykte som praktälskande och slösaktig, tillbringade Gustav III större delen av sina Hagavistelser i den enkla träbyggnaden Haga Gård som ännu står kvar på en kulle i Hagaparken. De litet mer ståndsmässiga byggnader som vi idag förknippar med Gustav III:s Haga tillkom först mot slutet av hans levnad. Där omgav han sig med stiliga soldater och hade enligt sin fientligt inställda svägerska Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok “orgier värdiga en Heliogabalus”. Heliogabalius var en senromersk kejsare känd för att klä ut sig i drag och ha sex med bl a män.

Haga blev kungens drömvärld dit han drog sig undan regeringsbekymmer, misslyckade krig och det växande antalet fiender.

Trädgårdsarkitekten Fredrik Magnus Piper, som hade utbildats i England, kom tillbaka med den nya tidens idéer om den engelska parken. Den formella franska trädgården med sina arkitektoniskt utformade häckar, mönstrade s k brodyrparterrer och klippta träd skulle nu ersättas av parker som efterhärmade naturen. Egentligen var det herdeidyllens betade ängar med pittoreskt utspridda dungar av träd som var förebilden.

Piper piffade nu till ängslandskapet kring Haga så det skulle bli än mer naturligt. “Endast en kännare kan se hur mycket depenser Hans Majestät har lagt ner på att efterlikna naturen”,  menade Piper själv.

Dungar och pelouser, omväxlade med varann. Intressanta perspektiv skulle leda  till paviljonger, tempel och obelisker i landskapet. Ännu står den turkiska paviljongen och den kinesiska paviljongen kvar på sina kullar, dessvärre skymda av grönskan i stället för att ses i röjda gator bland träden. Ännu domineras den s k pelousen av Koppartälten. Det var, och är, imiterade tält för fältherrar klädda i kopparplåt och målade gul- och blårandiga. De var förläggningsort för vaktamanskapet när kungen var på Haga. Idag finns där ett kafé och ett litet museum över Hagaparkens historia.

Med tiden blev kungens planer allt ambitiösare, hela området kring Brunnsviken vid egendomen skulle införlivas och förvandlas till ett sagolandskap där kungen skulle kunna leva i sin egen värld. Hans vänner uppmuntrades att bygga villor kring viken. Favoriten Gustaf Mauritz Armfelt  byggde en klassicistisk villa, som ännu står kvar dold bakom Roslagsbanans järnväg och tät vegetation i vad som ännu kallas Freskati. Kungen döpte nämligen om landskapen kring viken med italienska namn efter att ha varit på bildningsresa i Italien på 1780-talet. Så det finns också ett  Tivoli och ett Albano vid vikens nordöstra del. Där ligger ännu  den Creutzka paviljongen undanskymd. Den är uppkallad efter kungens vän, Gustaf Philip Creutz som var diplomat och en uppskattad diktare.

På det s k bögberget i Freskati, raggningspark för regionens bögar om somrarna, står ännu ett tomt stenfundament. Det skulle förses med en ståtlig obelisk som skulle utgöra ett anslående perspektiv från Haga.

I Brunnsviken lät sig Gustav ros omkring i gondoler med stävar i form av djurhuvuden. Ett par av dem finns numera utställda på Sjöhistoriska museet.

Mot slutet av sitt liv, blott några år innan han blev dödligt sårad av skottet på operamaskeraden 1792, lät kungen sätta igång ambitiösa byggprojekt i parken.

På en kulle ovanför pelousen ligger vad som kallas “slottsruinen”. I själva verket är det grunden för det aldrig färdigbyggda Stora Haga slott. Här hade Gustav III tänkt sig att uppföra ett slott efter mönster av ett grekisk-romerskt tempel. Jean Desprez, den skicklige skaparen av teaterkulisser, ritade ett i sanning teatraliskt byggnadsverk. Det grekiska templet skulle centreras kring en kupolhall där Johan Tobias Sergels staty Amor och Psyke var tänkt att ställas ut. Nedre våningen av slottet skulle nämligen bli ett kungligt museum, en föregångare till dagens Nationalmuseum. Kungen själv skulle ha sin bostad på övervåningen.

Från Hagaslottet skulle en allé övergå i en aveny, dagens Sveavägen, som skulle leda ända fram till det Kungliga Slottet i staden. Ett magnifikt perspektiv på ett par kilometer skulle skapas från slott till slott.

Medan det nya slottets grund lades lät kungen i hast uppföra den s k Gustav III:s paviljong. Det är en elegant villa i den då moderna klassicistiska stilen med franska fönster direkt i markplanet, där man kunde stiga rakt ut i parken från salongerna. Inredningarna var också enligt senaste franskt mode i den s k pompejanska stilen. Utgrävningarna i Pompeji hade påbörjats i slutet av 1700-talet och väggfält målade i pompejansk stil efter de framgrävda freskerna i de gamla romarnas villor hörde till varje bättre salong.

Inredaren på modet Louis Masreliez ritade eleganta salonger som ännu står kvar med möbler inspirerade av det gamla rom. Möbler och väggar var klädda i praktfulla sidentyger i knallblått och gult. Dessvärre ersattes de vid en restaurering på 1950-talet av tyger i bebis-blått. Restauratörerna tänkte inte på att de bevarade tygfragmenten hade bleknat sedan 1700-talet.

I paviljongen finns en sängkammare med stora fönster från golv till tak mot parken. Där utanför hade kungamördaren Anckarström smugit omkring i stor slängkappa och slokhatt som en riktig konspiratör i vintermörkret och kikat mot kungens fönster men konstaterat att det var för svårt att skjuta genom fönstren.

Den s k Gustav III:s divan en trappa upp är möblerad med bekväma soffor längs väggarna. Guider menar gärna att den trånga trappan var tänkt att hindra damer, särskilt drottning Sofia Magdalena att ta sig upp. Därmed glömmande att de vida krinolinernas tid var förbi på 1790-talet. Smala vita sommarklänningar och naturligt nedfallande hår hade inte hindrat några damer att kila upp för tapparna. Om nu Gustav hade velat ha besök av några sådana, vilket samtiden betvivlade.

Inte ens paviljongen hann bli helt färdig före kungens död. Spegelsalongen mot Brunnsviken blev färdigställd först senare. Genom stora perspektivfönster skulle solreflexerna från Brunnsvikens böljor glittra i spegelklädda väggarna. Vattenytan i Brunnsviken var då högre och vattnet nådde nästan ända fram till Paviljongen. Under 1800-talet sprängdes en kanal till Saltsjön vid Ålkistan vilket fick den olyckliga följden att vattenytan i Brunnsviken sjönk över en  meter.

Det innebar också att de holmar och kanaler som på ett pittoreskt sätt fragmenterade stranden kring paviljongen torrlades. Det ursprungliga Haga bestod av tre holmar.

Kvar sedan Gustavs tid är också det s k Ekotemplet ritat av Olof Tempelman. Egentligen var den ovala byggnaden med sina öppna valv mot landskapet tänkt att vara en sommarmatsal.

Det som idag kallas Haga slott ( egentligen en större villa, ordet slott är notoriskt missbrukat i svenskan ) lät först junior Gustav IV Adolf bygga.

Här tillbringade han och drottning Frederika Dorothea sina somrar. På ett porträtt kan man se den kortväxte kungen och drottningen promenera bland de ännu små träden. 36  000 träd planterades fram till år 1800 i omgivningen. Idag är de stora och lummiga.

Sin största sentida berömmelse fick Haga som residens för prins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla. Prinsen omkom i den tragiska flygolyckan vid Kastrup 1947. Prinsessan Sibylla och barnen, “lillprinsen” Carl Gustaf, den nuvarande kungen, och “Hagasessorna” Birgitta, Margaretha, Desirée och Christina levde dock vidare på slottet. De var sin tids älsklingar i den då betydligt hänsynsfullare pressen. Så blev också många av babyboomens flickor kallade just Margareta, Birgitta och Christina. Blott namnet Desirée slog aldrig an.

Nu har historien upprepas. Haga slott har blivit officiellt residens för kronprinsessan Victoria och prins Daniel har flyttat in i pappa kungens barndomshem. Den stora villan är nu avspärrad av ett mäktigt järnstaket med bevakningskameror. Men promenaden längs vikens stränder är fortfarande öppen.

Däremellan tjänstgjorde slottet som gästbostad och konferensanläggning för regeringen. Kungafamiljen upplät detta slott, ett av ett tiotal som officiellt står till kungens disposition, till regeringen under en period. Där har många utländska dignitärer bott, som den ryske  diktatorn Nikita Chrustjev och den palestinske ledaren Yassir Arafat.