Riddarholmskyrkan är Stockholms kanske äldsta byggnad. Den tillhörde ett Franciskanerkloster från 1260-talet. Från början blev den också kunglig gravkyrka där alla monarker utom Gustaf VI Adolf och drottning Kristina ligger begravda.
På grund av färgen på sina kåpor kallades franciskanermunkarna i Sverige för gråbröderna. Den gotiska kyrkan började byggas på 1270-talet. Redan de tidiga kungliga beskyddarna av klostret ville begravas där. Magnus Ladulås låg under ett ståtligt monument där en bild som ska föreställa honom. Johan III satte upp monumentet tre sekel senare i efterhand. En sentida undersökning av vad man trodde vara Magnus skelett visade sig dessvärrre i skenet av moderna analysmetoder vara någon annan, osäker vem. I skrivande stund pågår sökandet under jorden efter de äkta resterna av kungen.
Franciskanerna fick inte bygga torn på sina kyrkor, men efter Gustav Vasas brutala reformation när klostret tvingades lägga ner och kyrkans och klostrens egendom lades under staten fick kyrkan ett torn. Det brann 1835 med kung Karl XIV som ledare av släckningsarbetet. Det var tradition att kungen skulle ila till vid större bränder. Efter branden förseddes kyrkan med ett nygotiskt gjutjärnstorn, levererat från ett av kungens järnbruk. Kyrkan ansågs vara mycket ståtlig på medeltiden, när Storkyrkan ännu bara var delvis byggd. Erikskrönikan från 1300-talet som berättar om det tidiga Stockholm säger: Kyrkan är vän ok storok haver en faghran ljusan kor/Svibågarne är alle lagde med gull/ther er myckjit folk i tha hon är full.
När man ser kyrkan idag ska man komma ihåg att på medeltiden älskade man färger och såg inget romantiskt i det råa teglet och natursten. Väggarna var strukna med rödfärg. Inuti var valv och bågar målade glada färger eller förgyllda.
Idag är kyrkan inte längre en fungerande kyrka utan förvaltas av hovet enbart som kungligt mausoleum. Runt koret har under tidernas gång stora gravkor byggts. De pampigaste är de karolinska och de gustavianska gravkoren. Eftervärlden har några gånger öppnat kistorna och undersökt kvarlevorna av Karl XII och Gustav III.
De kungliga begravningarna var i gamla tider mycket papmpiga. T ex vid Gustaf III:s begraning 1792 byggdes hela interiören om med en slags teaterkulisser i nyklassisk stil och man hängde svarta dok lägs väggarna. Idag är kyrkan/mausoleet öppet under oregelbundna tider så kolla noga innan du besöker det.