Den gamla riksbanken vid Järtorget var världens äldsta centralbank. Byggnaden som ritades av Nicodemus Tessn d.ä. ser ännu likadan ut på utsidan.
Järntorget var strategiskt valt eftersom det var något av ett kommersiellt centrum. Framför allt låg järnvågen där, som vägde allt järn som utfördes ur riket, den viktigaste exportvaran. Sverige tillhandahöll en stor del av Europas järnmalm på 1600-talet. Kvartersnamnet Pluto är väl valt efter underjordens gud som också ofta förväxlades med Plutos, girighetens och guldets halvgud.
Banken var en efterföljare till den Palmstuchska banken, ett bank som fick monopol av rikets ständer redan på 1650-talet. Palmstruch var den första i västerlandet som gav ut sedlar, garanterade av banken, redan 1661. Tiden var dock inte mogen för denna nyhet, fler sedlar skrevs ut än vad banken hade teckning för i hårda penningar och banken gick bankrutt och fick inlösas av staten.
Redan 1745 var det dags för ett slags sedlar igen. Det var kvitton på en fordran man hade på banken och de kunde också överföras till tredje person.
Men först 1904 fick riksbanken monopol på sedelutgivningen.
Byggnaden övergavs när det nya riksbanken stod färdig bakom det nya riksdagshuset 1909.
Under det sena 1900-talet fick Medelhavsmuseet tillfälliga lokaler i huset och lockade många med sina egyptiska mumier. Efter en ombyggnad detta århundrade är huset säte för Statens fastighetsverk.
På baksidan mot Skeppsbron uppfördes en lika stor tillbyggnad (1734) ritad av Carl Hårleman, också han slottsarkitekt. Den följde utseendemässigt det tidigare bankpalatset.
Också fastigheten bredvid, det s.k. Norra bankohuset hörde till Riksbanken. Som man kan ana när man ser dess små gallerförsedda fönster var det här kassavalven fanns. Under en tid låg rikets myntillverkning också här bakom de tjocka murarna.
Comments are closed.