Det var stor folkfest när den första balongen steg till väders i Stockholm. Drottning Sofia Magdalena klippte förtöjnngen.
Den 17 september 1784 steg den första ballongen upp i Stockholm — ett experiment, som man naturligtvis inspirerats till av Montgolfiers ballong året innan i Paris. Den parisiska uppstigningen orsakade en ballongfeber. Man tillverkade till och med ”ballongstolar” med en rygg som avbildade en ballong.
Den ”aerostatiska rnachinen” hade tillkommit genom en subskription, som hela kungahuset deltagit i, och tillverkats av löjtnant Göran Karl Silfverhjelm och fysikprofessorn J. C. Wilcke. På själva ballongen hade man målat en krönt sveaglob och i ”charen”, balongkorgen, placerades en lös katt och en skrivelse, där upphittaren av ballongen uppmanades lämna den — ballongen, inte katten — till vetenskaps-akademien. Sedan ballongen fyllts med ”brännbar luft”, gavs en raketsignal. Drottningen klippte av det sista snöret och ballongen stack iväg mot skyn. Den föll sedan ned borta på Värmdön men återfanns först den 8 oktober. Katten var då förstås försvunnen. På gravyren ovan, som såldes i boklådorna samma år kan man se själve kung Gustav III,
Comments are closed.